Hon minns
tydligt och klart
hur hon lärde
sig cykla

hur hon fäste
sin tillit
vid modersblickens
stadiga grepp
inför starten

balanshållarens
allt snabbare steg
bakom

om inte hon
hade funnits där

om inte hon
hade hållit i
så stadigt

om inte hon
hade lovat
att inte släppa

skulle flickan
aldrig ha vågat

tryggheten
i relationen
var förutsättningen

hon visste
att modern aldrig
skulle svika

inte märkte du
medan du trampade
hur obemärkt
tilliten överfördes
lämnades över
anförtroddes
din ryggtavla
bakifrån

inte förrän
du blev varse
att ljudet
av de allt
snabbare stegen
blev allt svagare
intill tystnad
medan du njöt
av vinddraget

sveket var ett faktum
lämnad ensam
med ensamlyckan

att själv hålla
balansen
själv äga tilliten
som ingen kan äga

upprörd och stolt
i ett cykliskt tillstånd
ett avsked
ett avstamp
ett svek

därefter var
du aldrig
densamma

tid avstånd
och tillit hade
förändrats för alltid

och sedan
dess

en cyklist
var född

en dörr
var stängd