Jag sitter i ett varmt, alltmer syrefattigt rum. Så öppnar jag dörren och får in lite luft och svalka. Jag piggnar till, men huvudvärken släpper inte. Inget särskilt befolkar mitt medvetande utan det är nästan tömt och tomt.

Rullgardinen till vänster är nerdragen och jag hör barnröster utanför. Nere i köket prasslar någon med papper. Det knäpper till. Inga röster från huset. Bara knattrandet på datorns tangenter tills också de tystnar.

Så laddar jag upp texten på poeter.se