Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

van Goghs tavlor brinner inte mer



språket är ett plåster
mot psykosen
höljet viker sig
och brister

ibland överger
det mig
och inga ord hjälper
eller finns att tillgripa

inga berusningsmedel
eller psykofarmaka
bara ett överflöd
av tomhet
som äter själen

van Goghs tavlor
brinner inte mer
inte heller Artauds
svarta solar

allt är dött
precis som jag

rädda sig den som kan
så jag söker kärlek
och finner dig
min vackra tröst
du behöver inte älska mig

bara säga att du gör
















Fri vers av Araminta
Läst 973 gånger och applåderad av 24 personer
Publicerad 2008-06-10 19:07



Bookmark and Share

  Maria Zena Viklund
du är fantastiskt duktig glad att jag fann dig!
2008-11-10

  Carola Zettergren
Så vackert av smärta skapad..underbar poesi,med nerv själ och känsla!
2008-11-08

  Jaqualx
Jag saknar en...spänning i texten. Trots att den är väldigt välskriven befriad från överord vilket gärna kan bli en paradox när folk skriver om utorkad musa. Den har ett juste bildspråk ... Brydd som fan ett tag. Tills det slår mig att det är ju för i... det du berättar om! Jag tror jag rodnade för mig själv då. Det är snyggt jobbat det. Inte allt för ofta som ett innehåll har sådan täckning av själva orden
2008-09-05

    Vickin
Hjälp så fint... och det här \"du behöver inte älska mig bara säga att du gör\"... säger så mycket. Fin den var!
2008-06-11

  Inkarasilas
Vansinnigt vackert och precis på kanten till uppgivet konstaterande om paniken över det oförlösta språket, att kunna namnge sin smärta, det här är så in i helvete bra, ett eller sju Ave!!
2008-06-11

  aftermath
rysande beskrivning av djup melankoli
för när \" van Goghs tavlor
brinner inte mer
inte heller Artauds
svartgröna solar \" inte förmår brinna
så är det \"black dog\" !!
2008-06-10

  पिWhite Eagleॡ gästas av &#
Helt underbar! dessa ord..alltid som vanligt, :)
2008-06-10

  Christer Eriksson
Att orden räddar oss från psykoserna är ju så och när orden är slut så är det bara upp på socialen och ner till systemet. Det är lögnerna i stället för sanningarna och livet innan slutet. En tavla som liknar Stockholm hänger framför Stockholm och man vänder på den och det blir en spegel med ett ansikte som är, ja vad är ansiktet, svagt målat men något lyser upp det och man ser rädda rynkor runt ögonen. Poesi, som hjälp liksom.

” du behöver inte älska mig

bara säga att du gör”

Är ju en hel filosofi, ett helt altare med huvuden vända in i blodet.
2008-06-10

  Larz Gustafsson VIP
Obeskrivligt vackert.

\"Men nu har solen blivit skymd i Aniaras isblå rymd...\" (\"Sång om syrsor\", Zarah Leander)
2008-06-10

  Lola
Aj...
Den tog.
Gillar hur språket liksom stakar sig fram genom texten, det förhöjer känslan av vanmakt. Som om det är svårt att andas.
2008-06-10
  > Nästa text
< Föregående

Araminta
Araminta