I Lund förtätas bebyggelsen,

medan växtligheten tuktas och glesas ur. 

Inga tranor såg och hörde jag i år,

flygande mot norr över staden 

mot dansen och häckningen.

Näktergalens täta buskage

är bortklippta och blott

trädens grå pelare återstår

där tidigare den gråbruna

mästersångaren näktergalen dväljdes.

Lärkorna över fälten kämpar på 

i motvind och medvind.

Göken kommer väl inte till

Arendalas dunge i år heller,

misstänker jag uppgivet.

Tofsviporna ropar

lika förtvivlat som alltid

i skymningen över åkrarna.

En stad ska tydligen bara vara

asfalt och hus och spårvagnsspår,

medan och buskar, blommor och blad,

får söka sig annorstädes 

än till Lunda stad.