I skarven mellan fôlk å natur
hetter en ôfta djupe groper.
Å vesst ä dä lätt å bli litte sur,
när en ser att di ä fulle mä soper.

Fastän masser av år har passere,
har naturen ännu inte rått på't,
så en kan ännu se va fôlk har kassere
i en sali blanning av porslin,glas å plåt.

Nu för ti'n ä dä mode å återvinne,
för å spare på resurser å energi.
Så framtidens arkeologer får nog svårt å finne
pryler ner i backen från våran ti'.

Miljöförstöringa förr va nog mer snäll,
fast skräp sôm en ser ä lättere å rete sig på.
Men jämfört med pcb å becquerel
ä nog gropa i skogen å föredra ändå.