Hon hade egentligen aldrig tyckt han var mycket till man. Alldaglig och inget särmärkande utseende eller stil. Fast hans ögon var vackra. Konstigt nog blev hon generad och det pirrade i kroppen när han såg på henne. Hon tittade åt ett annat håll för att slippa möta hans blick. Hon skulle aldrig gått till dansen om hon vetat att han skulle vara där.

"Får jag lov!" Hon hoppade överraskad till. Det var han! Han sträckte ut handen och väntade på hennes svar. Hon kunde inte annat än säga ja. Han förde henne ut på dansgolvet, tog henne i sin famn. Hon kände hans kropp nära sin och förnam en svag doft av after shave. Han dansade mjukt men bestämt, allt hon behövde var att följa med i stegen. Mot sin vilja njöt hon. När dansen var slut blev de båda stående tittande på varandra. "Jag kanske får lov till nästa dans också?" sa han leende."Ja, javisst" hörde hon sig själv säga.

Den här gången gled hon villigt i hans famn, lade armen om hans nacke och dansade tätt intill. Hon hörde hur han andades häftigt och hon kände att han tänt på alla cylindrarna. "Förlåt" sa han aningen ansträngt. "Åh, be inte om ursäkt, det är fullständigt naturligt" sa hon skrattande. "Du gör mig nästan generad" sa han skämtsamt. "Jag har den effekten på män" fnissade hon. "Har förstått det, det funkar i alla fall på mig!"sa han konstaterande. "Får man följa en bit på vägen? Skulle du misstycka?" sa han hoppfullt. "Jag tycker vi går hela vägen" sa hon och kysste honom.