Hon sjunker ner i sanden, 

låter tårna möta strävheten

Hon sjunker ner precis som

hon är och möter kvällningen

Hon blir rörd, berörd, inför allt 

som är hennes liv

Havet är milt och vågar sig in 

mot strand där hon möts

Stillheten är kvällens gåva och 

den skänker henne sinnesfrid 

medan solen sänker sig 

Ännu är stunden ljum...