Ja, flickan med hjärtat på sin tumme visste redan...

Hon var redo att släppa själen fri

Från lås

Att älska.
Att längta.
Att känna.
Att leva.

En hand på hennes kind och när kvällen nalkades hörde hon ”Dito”

De var båda betydelsefulla och fick ge av sina själar.
Dessa två komplicerade väsen skapades på hans bästa dag,
näst efter en guldgul blomma som han gav stenmuren.

De ska få leva fria, lyckliga.
Tillsammans i kärlek.