Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

VEM ÄR JAG ATT FÖRAKTA

 

Jag skärskådar mig

inuti och utanpå

 

skavankerna är många

ingen vacker syn

 

de flesta är dolda

i hemliga låsta rum

 

där murar byggdes

av skräckens barndom

 

irreparabla skador

kan inte förnekas

 

ändå vill jag vara

en medmänniska

 

vem är jag att förakta 

olycksbröder och systrar

 

utsatta ohörda osedda

ömhetstörstande

 

drunknade i flaskan

silens välsignelse

 

de kunde varit jag

 




Fri vers av Elisabeth Nilsson VIP
Läst 337 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2019-09-08 18:04



Bookmark and Share


  M.Eta
Stark text om att inte låta sig övervinnas av en omänsklig så kallad medmänniska!
2019-09-10

  Valter Örn VIP
Erfarenhet ger ett ömsint och fördragsamt sinnelag...
2019-09-09

  KattenKin VIP
Kloka rader, som uppradat, det som ger en spader att så många missar, fullt upp med det de dissar.
2019-09-09

  Niliboy
Men tron förflyttar berg! Visst Ska man vara medmänniska och prova den goda viljan!
2019-09-09

  Öknens Ros VIP
Man kan inte slå på den som redan ligger när man själv bär på en tung ryggsäck.
2019-09-09

  ULJO
Stark och berörande text.
2019-09-09

  Cikoria Blå VIP
Rätt och sant.
Tänkvärt och fint diktat.
.
2019-09-09

    Sefarge VIP
Skillnaden att döma
eller bedöma är
ej stor utanpå
Men kan vara
Himmelsvid
Inuti?



2019-09-08

  Feliaxel VIP
Berörande läsning
2019-09-08
  > Nästa text
< Föregående

Elisabeth Nilsson VIP