på dansgolvet. på dansgolvet bland blinkande ljus, för hög musik, svettiga kroppar och lysande armband. jag har kul i min svarta lilla klänning där jag dansar bland okända kroppar. hinner bilda ögonkontakt med nån ful kille de få sekunderna belysningen tillåter och han drar mig närmre. han kysser mig och jag kysser honom tills folk runtomkring börjar reagera. han tar tag i mig, drar mig närmre och samtidigt som alla klappar händerna drar jag mig bort och ler ursäktande. ”jag måste ta en cigg”. han nickar och följer efter mig ut. ”vill du ha en?” frågar jag honom och vinklar det öppna ciggpaketet åt hans håll. det är bara vi två utanför lokalen. ”jag röker inte”, svarar han. en otrygg situation. skulle han ta ett nej? respekterar han mig och min kropp? jag vet inte, jag bryr mig inte, fast vem vill vara tjejen som blir våldtagen på en fest i förorten? inte jag. ”jag går in, det är kallt”. jag låter orden slinka ur mig lika snabbt som jag tar mig in på dansgolvet igen. in i vimlet. och jag känner mig så jävla levande trots vetskapen att festen är slut om någon timme och då kommer ensamheten igen. fan, vart är han nu igen? jag vill inte vara ensam.