Ett speciellt genomträngande ljud hörs över natten från skapelsens inre och rusar genom rummen
Detta grepp öppnar upp för scenmanuskriptets tolkning för min bekant och mig även om min bekant är ofärdig för han har inte fått rätt text att bli någonting i
När verkligheten väl knackar på blir han antingen ett spöke eller en varelse i spastiskt trauma som slutligen släpar sig över scen i en bildverkan bortom scenen självt
Det dröjer sig länge kvar i mitt inre
Men alla tolkningar flyter efter ett tag ändå samman genom alla tidsväxlingar i berättelsen
Men det enda som stannar kvar är den chockverkan som rör sig över scen och den mystik som naturligt uppstår sedan verklighetens sprickor blir tydliga
De svarar tydligt att andra stulit våra scenmedarbetares identitet och det ser man tydligt på den text han producerar.