Eftersom jag helt nyligen bytte åsikt i den politiska kärnfrågan
vem röstar du på? kom dessa tankar upp till ytan
Jag kan skriva att jag varit sällsynt trogen i att rösta på ett och samma parti
hela mitt liv.
Efter att ha ändrat beteende i valbåset inställde sig helt naturligt frågan varför
och jag kan avslöja att det inte var efter att ha lyssnat på ett flertal partiledardebatter i Tv och jag har hört och lyssnat på ett stort antal sådana tillställningar. De har inte påverkat mig det minsta. Men de har varit mer eller mindre roliga ibland underhållande och spirituella men inte så informativa att jag ändrat mitt beteende i valbåset.
Nu åter till kärnfrågan konsten att övertyga. Det är så att jag är vorden ateist sedan åtskilliga år tillbaka. Jag blev så när jag såg min avlidne morfar där han låg i sin kista. Jag behövde bara kasta en blick på honom då framstod svaret glasklart det finns inget liv efter detta
Jag har en bekant ett Jehovas vittne som har arbetat inom sjukvården som fått tillfälle att se en och annan avliden person. Detta har dock inte rubbat honom i gudstron.
En egenhet hos JV bröderna är att de inte går och röstar vad jag vet.- i varje fall gör inte min bekant det.
och när vi sitter vid schackbordet slog mig funderingen. Det är lika svårt för dig att få mig att tro på Gud som det är för mig att få dig att gå och rösta
Visserligen skrev Kipling öst är öst och väst är väst och aldrig mötas de två.
Men även i västerlandet är det tveksamt hur mycket vi möter varandra. Debatter kanske kan ses som ett sätt att möta varandra. Men det är ju ett möte som går ut på att man skall verbalt mer eller mindre nedgöra varandra med sina finslipade argument och bataljen vi schackbordet är inget annat än ett stiliserat krig
och jag kommer aldrig att ändra mig Och jag kan säga aldrig eftersom jag inte är president och aldrig kommer att bli det