Mysdikt.
snögräs
några svanar lämnar byn
tänder lampan i pannan
kom inte ut förrän mörkret la sig över himlens rosa
svanarna ropar vilset
ett flygplan lyser till
som en raketplanet alldeles nära
frost i gräset liknar ändå lite snö
glittrar till på sina ställen
så mycket liknar men ändå…
tänker på barndomens granar när jag går här
deras väldighet som höga snöslott
ett barn håller om tusen världar med armar små
kniper med bröstkorgen om minnet av
drivor utanför dörren
mysiga stampet av stövlar på trappa
komma in och känna tyngden i kroppen efter skidåkning
komma in och känna kinderna blossa
dricka kaffe och se ut över bländvita snön
komma in i köket vara snönöjd och yr av ljus inuti