Världen går under

nu som förr

fast solens eld lyser

långt därborta

bortom molnens slöjor

bortom månens klippor

en lägereld för oss

som lever vår vardag

ett ljus i mörkret

medan någon nyser

i en by

på andra sidan bergen

och någon dör

i grannens kök

Nyss var det pesten

nyss koleran från Indiens dalgång

nyss steg malarians mygg

ur svenska träsk

och lade människor

i mörka sängar

i väntan

på uppståndelsen

Nyss tog någon

sitt sista andetag

medan andra

fann livets väg

från livmoder

till solens värld:

någon svann

i en viskning

någon skrek

i rädslan

för att födas

till det okända

Så blir världen till

och så försvinner den

och vi som lever

vandrar mellan eldarna

för att söka värmen

i ödemarkens köld