Nu var det längesen jag skrev en dikt,
och livets vardag är så annorlunda.
Den prima kvalitén blev snabbt sekunda,
när inget längre blev det gamla likt.

Då var det dagligen jag skrev en vers,
när allting följde sin bestämda bana,
men nu ser allting ut att "go banana",
när varje dag går mot rutinen tvärs.

För några veckor sedan var jag frisk
och hälsans kraft i min lekamen grodde.
Att jag var ung och stark igen, jag trodde,

men nu bedöms jag gammal och som risk!
Den enda orsak jag kan se förklarlig
är att min dikt är gammalmodigt farlig...