Handen på hjärtat så vet nog de flesta att någon gång kommer det hela att ta slut.
Och vad som väntar därefter kan vi bara spekulera kring ;var och en har sin uppfattning som jag anser måste och skall respekteras. Och jag hoppas verkligen att
de gamla religionskrigens tid är förbi. Fast jag undrar om inte religionskrigen hade inslag av gammaldags girighet också. Mänsklighetens förmåga att förklä låga motiv med grandiosa och storslagna motiveringar synes outsinliga. Här är det viktigt att hålla intellektuell stringens på topp av den individuella förmågan. Jag är känslig för nyanserna men klarar inte riktigt av att ge dem den rätta språkdräkten dessutom har erfarenheten lärt mig att även de enklaste sambanden har en förmåga att trasslas in i fruktlösa diskussioner så jag avstår motiveringarna
Sedan har vi det här med bristen på respiratorer som jag måste kommentera med en längre inlaga. Minns ni Hedeby? Tror jag hon hette. Hon drev en som jag alltid tyckt en konstig aktivistkampanj Den hette Rätten till vår död. Hon lyckades skapa lite publicitet kring sin verksamhet (helt onödig enligt mig) och fick lite uppmärksamhet Men så dog hon och därefter har åtminstone inte jag hört från verksamheten Kanske var det ett enkvinnsföretag;luskade aldrig reda på detta,men jag avviker från tankebanan. På mitt första jobb på 1970 talet skedde en tragedi i det lilla formatet. En ung strulsudd modell missbrukare fick på grund av personalens goda vilja och kanske för stor egen frihet tillgång till ett som han trodde starkt uppåttjack. Det var i själva verket starkt muskelavslappnande medel och när han passerade det område där personalen spelade pingis föll han som klubbad oxe. Naturligtvis händer dessa saker på lunchen så det tog en viss tid innan han kom till sjukhus; när han skulle lastas på ambulans-båren gled filten av honom och jag tänkte direkt att han kommer inte att klara sig. Men min kollega som hade en hustru som arbetade på ett storsjukhus anmärkte sakligt. Han blir dödförklarad på fredag eftermiddag när de behöver respiratorerna för helgens trafikolycksfall. Och lo and behold jag glömmer aldrig exaktheten i min kollegas förutsägelser Dödförklarades fredagen 13.30 kanske lagom till personalens eftermiddagsfika Så kan det gå.
Naturligtvis blev det en mindre utredning om det skedda men den ledde inte till någon kritik över det skedda Efteråt visade föräldrarna en glimt av de egenskaper som jag tror var orsaken till att den ungen mannen öht blev missbrukare