Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Om avund och så en kärleksdikt som kliar sig ut till slut...


Alla andra skriver så fint

Alla andra skriver så fint
inte som jag
fult och rakt på


jag läser i någons erkänt fina diktsamling
känner avund
någons genialitet är en kall bärnstensflod i mig
dikterna går att sila genom sidenmembran


tänker surt och fult
jag kan också skriva
om hur mycket jag älskar
att älska små pälsiga daggkåpor
men jag har inte tid
jag skulle minsann också kunna
bädda in svalornas parader framför stormvinden
i smekord
så det så!


läser några av de prisbelönade dikterna högt
slits sönder
tycker så mycket om hennes ord
slits sönder av att vilja vara ifred och vilja ta en plats
vara tryckt och gillad
vänligt inställd i kikarsiktet


Alla andra skriver så tindrande och lätt
svansar och nosar är aldrig klämda så hjärtat skriker i falsett
hit med en kniv
jag vill skära loss mitt hjärta från kroppen
snälla låt mig passera
utan längtan efter att någonsin bli synlig igen
och ta genast bort könet som ingen nytta gör i den här ruttnande världen
bara ta ta ta bort mig!



Alla andra skriver så vackert om kärlek
ömsint i många sidor
det låter bra
man hör att det är litteratur
varför kan jag inte stanna vid integritetens betalväggen
gränsen för en avskyvärd bekännelse?



tuggar på mitt betsel som en oskolad häst
vad är det för språk som jag tror mig kunna bäst
om jag bara hoppar ut genom barnkammarfönstret?
fallandets språk
nedkrafset
ylet i motvind
Jablodet som är Nejblodet
min jävla pokal av rymlingar



Alla andra skriver så nätt och jämnt
att jag blir en en slägga i jämförelse
en som måste stå i hallonsnåret och storgråta
plocka plocka hallon i mängder
för det gör så ont att veta när jag för-snyggnings-ljuger



nu kommer min kärleksdikt
den enda jag har


vi somnar i varandras armar efter middagen varje dag
värmen mellan våra kroppar
överlevde
försäkringskassans mordhot på vår enda dotter

vi är ett sår som odlar tillit året runt
hålla sig i huden är inte lätt
ingen lätt poesi

jag vill äta dig med min vargmun
slicka dina söta öron och ta din skatt

jag är så hungrig och du tröstar mig
lurar mig att tycka om livet igen

maskodlingen i laboratoriet
som vetenskapen säger snart ska ersätta hamburgaren

jag breder mina tysta breda blad kring dig
och vi är vackra
och medelålders

vi är den som en gång gick över myren i sviktande steg
utan smärta och myggen surrade ohjälpligt
utan att nå in i hjortronglädjen med sin gadd

jag vill ha en fyrkant till mina degiga pösande ordmassor
säger jag till honom

då händer ett mirakel
han gör en ny mapp för oändlig sorg och glädje

vi segrar stillsamt
i ny mapp
med namnet Adonis.




Fri vers av Magdalena Eriksson VIP
Läst 471 gånger och applåderad av 19 personer
Publicerad 2020-03-23 16:43



Bookmark and Share


  Lars Hedlin
Du skriver också både mycket bra och fint :) kram
2020-03-29

  charlotte VIP
jag hoppas att du stannar kvar oh att ingen tar bort dig, vi brots nog alla med dåligt sjlvförtroende nu och då
2020-03-25

    Max Poisé
Jodå...du kan skriva, det lyser lite komisk (IroniJante) mellan raderna som avslöjar och ger en känga åt pekoralet. Snyggt, dubbelbottnat. Kanske lite lång för min smak, men du uppehöll mitt intresse hela vägen så det är väl ett gott betyg!
2020-03-25

  Respons VIP
Det behövs en kontrast till den romantiska poesin som pryder och förskönar. Livet handlar om också om försäkringskassans mordhot och maskodlingen i laboratoriet. Jag älskar dina utryck som ”en bärnstensflod i mig” och ”tuggar på mitt betsel som en oskolad häst”.
Tack gode Gud för att det finns poeter som du!
2020-03-25

  Sommarina VIP
Tycker mycket om din text!! Den är så mkt Du. Och det är bra.
2020-03-24

  lodjuret/seglare VIP
Jag kan ha känt en gång,
en människa brast ut i sång,
även en fascist är människa,
vilket som kommer först,
är dock tveksamt i en rågång...

Eller som en annan person en gång hörts yttra om yttringar o uttryck,
"Det finns kanske skalor o räkningar, men ytterst finns bara yttringar och möjligt talande tystnad'er..."
2020-03-24

    ej medlem längre
Om en text är vacker eller inte är fullständigt ointressant och oviktigt. Om den är autentisk däremot (och nu menar jag inte bokstavligt talat) gör den betydligt mer intressant, som den här. Stilistiskt säker och med en känsla som är påtaglig.
2020-03-23

    Elisabeth Nilsson VIP
Underbart diktat med stor originalitet! För mig är du en verklig poet att njuta av. Du skriver rakt ut från själ och hjärta utan krusiduller.
2020-03-23

  ULJO
Din text väcker tankar. Din kärleksdikt fantastisk. "jag breder mina tysta breda blad kring dig och vi är vackra och medelålders"
2020-03-23
  > Nästa text
< Föregående

Magdalena Eriksson
Magdalena Eriksson VIP