Bedårad av sin egen spegelbild
och lurad på personidentiteten
står ensam självbekräftelsepoeten,
från självkritik och annans mening skild.

Att inte se en dikt man gjort som spilld
och som poet bli alltför självmedveten
är inte bra (beskrivningen är mild)
dessutom negativ för kvaliteten.

Poeten som är kritisk mot sin dikt
är olik dagens många narcissister,
som inte märker sina egna brister

och tror att allt de skriver är av vikt.
Narkissos dåras av sin spegels sikt,
men kritikernas dom är kall och bister.