jag önskar mig en ny förslutare
jag önskar mig små tangopar i rött och svart i ett svart rum
jag är ett skrin av socker och mammas sista cigg under fläkten i köket

jag är en satans ordflöjt
tänker bara på sex och samlevnad och klimatförändringar
jag är ett skrin
öppnas med ett knäpp utan svårigheter

inget besvär för min skull
varför ha ett lås när jag är genomskinlig
kartan ligger i min buk

jag simmar som en groda längs botten för att lägga min rom
mina ordägg
jag tro intensivt på ord

jag är ett vackert avgrundsskri som ligger i ett s k r i n
jag har mina sidor att ta ansvar för
jag stänger inne och skyddar

jag bevarar sanningar fjuniga som fågelungar
jag vill ha mig
men måste få tömma hjärnan

braka av som en nyårsraket av sammet
brakved och samvete
tar aldrig slut

kartan är en sång om henne
hon ville bara få sitta en stund i fönstret
sjunga med koltrasten utan att ta betalt

hon ville aldrig bli en galen mammas barn
hon ville vara granne med stjärnor och fåglarna
som ser på oss ur de gröna träden

jag önskar den här snålblåsten upphörde
orden trycks ned i munhålan och fulmorrar
kommer i munhålan

kommer tillbaka till mig
är det så här att bli gammal och klok
är det så här att bli synsk eller bara cynisk


jag är ett skrin som tagits ifrån mig
jag är ett skri utan någonstans att gömma sig
jag är en handfull solrosfrön
jag köper tillbaka min frihet
resten av mitt liv med solrosfrön