Jag vandrade i mörker, ett tjockt grått dis, jag var vilse och frusen bortom panik..

Jag hörde din röst, jag såg ditt leende, hoppet lyste upp dödens höst, jag fann vad jag längtar efter under så många år, hopp...

Jag visste nu, att jag inte va ensam, jag visste att det fanns en annan, jag hörde hennes röst, jag hörde hennes skratt, mitt liv var en lyckodans.

Vem vet vad som väntar vid vägens slut, vem vet vad som händer i framtidens dimma, inte jag, och inte du...

Vem vet ?

Vem vet ?...

Mitt hjärta e ditt, likväll som ditt e mitt, men ändå kan jag inte undgå att känna.. En smärta dolt i djupet av mitt hjärta, allt är rätt, men ändå så fel...

Lämna aldrig min sida, inte ens om jag ber om det, håll dig hos mig, ge mig ditt stöd...

Lämna mig aldrig min kära...