The sun...

I leave the shadows of my past life...
Walking out into the open...
I gasp at the sight of fresh air and marvelous nature...
Finally I\'ve found home...

I dream this every night, I long for that place, wich seem so far away...
I hear it\'s mild breeze of calmity, whispering in my ear...
I know this place is all I\'ve ever wanted...

But where is it ?

I search, day and night, to no success, I cannot find this paradise of mine...
Everywhere I turn, I see lies, people, buildings, everything... all lies...
It pains me to see what our society has become... It\'s stale, boring... hardly worth living, I long for the day that I, that I becomes a free man, capable of searching out my paradise... and finally be at peace...

So much sorrow, so much pain... I wasn\'t ment to live in this world...

It\'s not for me....


- Varje dag jag går utanför dörren så mår jag dåligt, jag vet vad som väntar mig, mer idioti och korruption, att folk inte ser...
Jag längtar efter den dagen då folk äntligen förstå, men jag börjar snart frukta att den dagen aldrig kommer, jag, så som många andra, har fått nog av den riktning världen har idag, den är inte positiv... allt bara bryts ner och försvinner, ingeting kvar...

Och människorna... jag räknar mig inte som en av dem, hur kan jag ? när min basiska instinkter skijler sig så mycket från deras...
Jag må se ut som en, men i sinnet så är jag långt ifrån som dem, det e kanske därför folk inte förstår sig på mig, på grund av hur pass annorlunda jag är jämtemot dem i grunden.

Jag känner mig ensam, fastän jag vet att det finns fler som jag... -