hålla hålla handen varje kväll
även om vi grälat
för vi är två havsuttrar i atlanten
som driver i mörkret
jag håller din själs tass i strömvirvlarna

dina ögon gömmer sig för världen mer och mer
mina vänder sig in i någon slags död vinkel
//detta eviga arbete
att släppa taget om allt//
gosar in i djupblå täcket
lukten av oss
en rymd av trygghet

innan sömnen
luddar viskningar in våra barns kroppar
som nu sover någon annanstans
i lyckönskningar skickade på ömhetens postverk