Muntrationerna fortsätter... Oj, ja, den här kan man väl ta till som ett litet ODE beträffande ett av vårt största genier, som hamnat på sniskan. Så jävla synd.
Fadren
Tårar som har torkat innan de fallits ner för kinden Åskan smeker håret, hat förblindar i den morska vinden Hon ser pappan på krogen, han höjder en skål mot allt Allt utom närvaro och kärlek, ty droger och kvinnor är världens salt
Jag vill möta, dig älskade far,
de räknade dagar vi har kvar.
*
Försmådd, förrådd- glömd och fördömd, pappa hinkar sup efter sup Ser inte åt mitt håll, det har jag ingenting för, han attraheras av det djup Som destruktivitets kurirer ligger, att hoppa är ett alternativ Låter de strumplösa fötterna äntra balkongräcket och förädla ditt liv [till Döden]
Jag vill möta, dig älskade far,
de räknade dagar vi har kvar.
*
Jag älskar dig pappa, du har så gjort du kan, men allt blev inte fenomenalt Jag saknade dig så mycket; din kunskap, din kärlek, din sanslösa styrka mentalt. Nere i träsket, morfin, tjack, alkohol – men reser dig alltid igen. Låt andras ögon döma dig – det finns alltid surmulna kverulanter, men
Jag vill möta, dig älskade far,
de räknade dagar vi har kvar.
*
du står som en gitarrburen soldat i stålstormen, skottsäker och varm Och jag vet att stålarna har gått till medicin som värmer din arm Jag kanske kallad tystlåten och introvert, men min kärlek till dig är en evig smärta Och jag vill möta dig, med kramar och länsa dina demoner från ditt svärta hjärta *
Jag vill möta, dig älskade far,
de räknade dagar vi har kvar.
De Få dagar som vi har kvar
***
Bunden vers
(Rim)
av
Judas Ekholm
Läst 280 gånger och applåderad av 12 personer Publicerad 2020-04-27 16:17
|
Nästa text
Föregående Judas Ekholm |