Redan medlem?
Logga in
leka tafattmånen dränker Öresunds vattenfåra med blekt silver. Hon log inte från den slitna trappen när jag gick och jag tyckte månen var snålare här, än borta vid kyrkogården. Ett rus-drömmande fyllo på en övergiven bänk..brukar avgöra om ..om skulden undviker överjagets nederlag och om ensamhetens torg är osynligt. Inträdesbiljetten är av finaste otillräcklighet, renheten i sorgförnekande skuldsnusk och i vardagsskygga viskningar om hur tryggheten faktiskt är snäppet mer än berättigad. |
Nästa text
Föregående Hieu |