Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag var här, jag såg, jag dog utan mer mening än min egen.


En spricka i evigheten



Skogen sög in ljuset från fönstret, elden där inne
var liv, mörkret där ute suckade mellan granarna


han lade in mer ved, än mer, eldade på

värmen blossade glimmande i hans blå ögon
strax ovan kinder som glödde röda av frisk
luft värmda av intensiteten av hettan i elden



Ingen såg, men kampen var ursinnig, människa
stred i blint oförstånd, eller i ren självbevarelse,
mot natten och vintern där ute, mot elementen

men skogen hade ännu övertaget och var ännu
äldre än allt annat, så när som beget och havet







Fri vers av Gawain VIP
Läst 133 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2020-07-24 23:55



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Gawain
Gawain VIP