Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

En spottloska i sandaler

 

 

Du gräver min bortglömda grav

med silverskeden du förlöstes med

i din baktalande trut;

jag är en spottloska i sandaler.

 

 

Som ett självförvållat missfall

rinner min livstid ut

mellan tusenskönornas ruttnade lår:

Dömd redan vid befruktningen.

 

 

Ett sista viskande vrål

från pojken som aldrig var barn,

från pojken vars skugga har smält

och omslutit honom med svart värme.

 

 

 




Fri vers (Fri form) av Judas Ekholm VIP
Läst 389 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2020-09-08 12:15



Bookmark and Share


    Lena Staaf VIP
Lysande språk som alltid och kanske i synnerhet i denna dikt. De sista raderna drabbar som ett knytnävsslag.
2020-09-08

  Solweig Jansson VIP
Åter en text som kramar musten ur en ! Ditt språk är kraftfullt, dynamiskt och ständigt nyskapande ! Den sista versen är smärtsamt vacker och drabbande - om man lever i skuggan kanske ljuset är skrämmande ! Men oj vad man önskar denne lille pojke, och alla i hans situation, att få finnas till och njuta av en kärleksfull sol ! ??
2020-09-08
  > Nästa text
< Föregående

Judas Ekholm
Judas Ekholm VIP