En tanke kan ju vara diskutabel
med svårighet att vinna acceptans.
Den utsätts för kritik och kverulans
av den, vars hjärna tror sig mer kapabel.

Men en fiktion gör tanken acceptabel,
när diktens dunkel döljer tankens dans.
För känslan finns det oftast tolerans,
fast själva tanken inte är passabel.

Den tanke som finns gömd i en parabel
med budskap som berör lite till mans,
kan ofta sakna både vett och sans
och vara med förstånd ej komfortabel.

En skiljelinje finns, en differens,
emellan hjärtats spröt och hjärnans kabel.
I fantasin må elefantens svans
i diktens tankevärld få kallas snabel!