vi är rätt lika du och jag
födda här i samma stad
i ett annat liv hade vi varit samma person
heta samma namn, säga samma ord
förra veckan sprang jag på dig
du satt och rökte på samma ställe där du brukade kyssa mig
fast bara i min fantasi
det tänker jag på varje gång jag går förbi
när jag satt på Bengans såg jag dig igen
min vän sade "du är inte över honom, erkänn!"
jag vet inte vad jag svarade då
men nu vågar jag nog ändå säga så

på publik dånar rösterna högt
jag älskar doften av en krog som är inrökt
för en vecka sen satte du dig där bredvid
jag minns det, för jag hade fortfarande dina jeans
"jag saknar dig
varför lämnade du mig?"
mitt fyllerus mattades ner av allvaret
jag funderade noga och länge på svaret
jag älskar dig nog
det var det jag inte förstod
på natten när jag blundar är det det enda jag ser
den där kvällen på hängmattan
"jag är inte din mer"