Du är flera andetag,
livsnödvändigt syre.

Dina tankar,
din kamp,
får sorgsna själar att våga älska i ett fallet mörker,
spindelväv och spöken, är en självklardel,
i sagor om skattkistor under regnbågen.

Vinden viskar, genom regn,
som faller tillsammans med dina redan spillda tårar,
stundtals ohörbart, bland allt bortglömt damm.

Du är äkta silver och stjärnfall,
om någon bara ville ta sig tid att lyssna,
till din sång.