Hösten är ett skådespel som inte låter sig styras av tillgjorda ramar eller innehåll. Den rasar och lever som den vill när den tjuter genom springan i ett vädrings-öppet fönster. Hösten är rasande vacker när den klädd i fukt och dis äger den scen som ligger inför betraktarens öga. Årets föreställning är mild och underlig men när hög luft fyller hela höstens rum och låter det rätta ljuset få briljera så råder det inga som helst tvivel om att det mustiga som klär av sig inför öppen ridå bär sina behag med rak rygg. Allt är som det är och när allt går som det ska så är våren snart klädd igen. Fast där  i mellan kommer en vinter. Det blir en helt annan föreställning..