När jag precis ska cykla till ICA,
och sitter på soffan i vardagsrummet,
oktobers 2020-sista dag,
framåtlutad, snörande mina kängor,
blir jag medveten
om att lägenheten vilar,
eller kanske mediterar

Böckerna på de djupa hyllorna
är helt tysta, orörliga,
slutna om sina bokstavsserier,
vända in mot väggen,
medan LP- och CD-skivorna
och alla gamla kompaktkassetter
och DAT-band
står tätt ihop och drömmer

Tavlorna hänger som ögonblick
i tidens utbredning,
rättvända, med tomma landskap
och tillbakahållna porträtt,
utan alla åthävor

Inget sägs;
kanske allt är sagt

och jag ser mig själv
som jag alldeles nyss var,
inne i sovrummet,
mejlande en pdf
med alla dessa tysta böcker
i bokstavsordning,
till Professor Magnus Rittby
i Fort Worth,
och for what it's worth
meddelar jag nu
denna plötsliga iakttagelse;
denna återblick
i närmaste närtid
i denna ordanhopning,
lämnad i ett snabbt tilltagande förflutet,
här i Diagonalvägen 36:s lägenhet 11:s
lugna andning
i Kosmos