Hej, du har väl inte glömt mig?

Idag ligger jag här och vilar på en träbänk,
mellan himlen och en husvägg.
Under mig är jorden frusen,
och vinden kall.

Men om du stannar upp en minut och sätter dig här bredvid
lutar dig tillbaka, sluter dina ögon
så ska du känna min värme, så nära så nära.

Jag är ju precis här.
Ibland bakom krönet,
som en skugga.
Vilande.
Men alltid här.

Du har väl inte glömt mig?