Mina ben skakar under din tyngd
Jag läser mina dikter
och du tycker om dom
Jag ska bli författare, säger jag
segervisst
Vad spännande, svarar du
Snälla, kan du inte ställa dig upp
jag blir så trött i benen
Du ställer dig upp och betraktar husen
på andra sidan gatan
Jag tänder en cigarett
Ett lätt duggregn fångas upp
av gatan nedanför
Du håller ut din hand över
balkongräcket
Förresten, säger jag plötsligt
Jag har en dikt till
Det blir den sista, jag lovar
Sen kan vi göra nåt annat
Som vaddå? undrar du
Kanske spela ett parti 500
500, vad är det?
Ett kortspel, du lär dig snabbt
Okej då
Men först dikten jag glömde bort
Vill du sitta i mitt knä
eller står du hellre upp?
Det spelar ingen roll
Jag kan stå upp
Lyssna, säger du plötsligt
Regnet
Regnet? undrar jag
Ja, det hörs knappt
Jag går in i lägenheten
Letar bland mina papper
hittar den inte
Var fan är den, tänker jag
Jag märker att mina andetag blir snabbare
medan jag letar
Det är ju den bästa jag skrivit
Hur kan jag inte hitta den
När jag kliver ut på balkongen igen
förklarar jag besviket
att jag inte hittar den
Det är den bästa jag skrivit
Så jävla typiskt
Äsch, säger du, det är bara en dikt
Du hittar den säkert
Jag blir förvirrad, min bästa dikt, bara en dikt
Jag lägger min hand på din axel
Du har rätt, det är bara en dikt
Och det är bara ett duggregn, tillägger jag
Du svarar inte, vi blir stående så ett tag
lyssnar till duggregnet
Sen går vi in, det börjar bli kallt ute
Du säger att du fryser
Jag håller om dig, gnuggar mina händer
mot dina armar
Det var ju synd ändå, suckar jag
och håller om dig hårdare
Förresten
Jag älskar dig, det vet du va?
Jag vet, svarar du, och det gör mig glad
Fast dina dikter, du fnissar till
och ser på mig, och så börjar vi skratta
Vi skrattar så att tårarna rinner
och vi kan inte sluta
Jag viker mig dubbel av skratt, och då, där
på golvet under bordet ser jag den
Ett linjerat papper med texten i blyerts
Det är den
Vad är det, undrar du, som märkt att
jag slutat skratta
Inget, svarar jag, det är inget
Säkert?
Helt säker, kom bara att tänka på en sak
Du vet, ibland dyker en tanke bara upp
som från ingenstans,
Plötsligt finns den bara där
En tanke? undrar du
Ja, en tanke
som från ingenstans
Jo, jag vet vad du menar, säger du
Plötsligt finns den bara där
Just det, säger jag, så är det
Precis så är det