Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Fri att vara

 

 

aldrig var hon så fri

som under himmelens sky

och månens aura

i skogens viskande sus

där fanns det hon sökte

friheten och acceptansen

 

ingen som fördömde henne

inga pikar om att vara fel

här kunde hon leva fullt ut

vara naturlig i all sin nakenhet

 

bland människor blev hon osäker

alla outtalade regler och seder

föraktande blickar och miner

som att vara en paria

 

varje gång hon återvände till skogen

brast hon ut i lovsång till naturen

prisade allt levande i skogen

här kunde hon vara sig själv fullt ut

och släppa ut sin yviga svans




Fri vers av Öknens Ros VIP
Läst 89 gånger och applåderad av 12 personer
Publicerad 2021-01-20 16:17



Bookmark and Share


  Solstrale/ Eva Åberg VIP
Jag känner igen mig... skogen tillflykten,,, mycket fint beskrivet och djupt vackert poetiskt!
2021-01-21

  ULJO VIP
Naturen gör livet värt att leva.
2021-01-21

  Bodingen VIP
Jäpp, skogen är oslagbar, finns kraft att hämta om man bara letar lite.
2021-01-20

  Marita Ohlquist VIP
Fint berättat om naturens helande kraft!
2021-01-20

  Sparvögat VIP
Sköna ord om skogens helande kraft...
2021-01-20

  Lena Staaf VIP
Fin dikt om att hämta sitt lugn och sin näring från skogen.
2021-01-20

  angela Täubert fd Jansson VIP
Skogens frihet är obetalbar. Som barn tillbringade jag timmar där, ensam och upplevde allt från de små myrornas arbete till trädens sus och fåglars bobyggande, det var frihet!
2021-01-20

  Kungskobran VIP
Åh vad livet är skönt att leva
2021-01-20

  AiA Maria den fria VIP
Tack för räddningen
i Gudinnekraften
men även en påminnelse
om oket att bära i utanförskap

Tack!
2021-01-20
  > Nästa text
< Föregående

Öknens Ros
Öknens Ros VIP