Människor är ormar. Om ormar inte kunde vara människor så skulle vi vara rätt nöjda med de kringrullande arm- och benlösa varianterna. Vi går in i diskussioner med vår egen föreställningsvärld och våra egna begrepp och lämnar dem för det mesta utan att ha tagit några större intryck av andra och i den mån vi minns något av samtalet med dem så är det som vi själva sa.

Men eftersom ormar inte är populära så brukar vi ofta klä upp vår plan att komma åt grannens egendom på ett lite bättre sätt, som att kalla det "rättvisa", "jämlikhet" eller kanske "solidaritet". När han motsätter sig det så kallar vi oss "demokraaater" och honom "fascist"/"rasist". Skulle någon hålla med oss så är han plötsligt "expert" och säger någon emot oss så är han "konspirationsteoretiker".

Och det är naturligt. Det naturliga är att man själv menar sig ha rätt, och skulle passa som riddare i medeltida ballader, och att den andre är en orm. Vetenskapen faller rätt naturligt in med den som betalar för den och är alltså antingen en hop lögnaktiga stollar eller en hop lögnaktiga och välbetalda stollar.

Uppenbart alltså vad det rationella valet för experten är. Faller någon ur ledet och håller med oss på någon enstaka punkt för att han vänt checken bak och fram så är han den ende sanningssägaren och en stor forskare. Medan han, när han vänder tillbaka för att sköta amorteringarna, sålt ut och är en förrädare.

När vi då skall komma överens i större sammanhang då vi vet om att hälften är ormar, så är det knappast "demokratifrågor" det handlar om utan snarare hur man håller ryggen fri från överfall på vägen till och från tinget och hur man lyckas tvinga på den andra sidan sin vilja.

För vi har plundrat bort vår förmåga att klara och skydda oss själva och glömt bort att när man till huvuddelen kan göra det, så behöver man inte oroa sig för att grannen är en orm och finns där ett staket emellan så är det naturligt att köpa sin egen gräsklippare, snarare än att kidnappa hans. Och skulle han krypa över staketet under natten för att bättra på inkomst och förmögenhet med min sekatör, så är det morgonens glada skratt att hänga av honom från spetsarna på staketet och skicka hem honom.

Problemet är att SAP:s version av demokrati tar bort hägnen och att vi diskuterar hur det borde vara istället för att koncentrera oss på mekanismer som får även ormen på andra sidan staketet att verka hederlig och inte komma över för att stjäla. Så länge han tjänar på att gå i bolag med andra för plundring och vi inte har konstruerat de mekanismerna så kommer våra motsvarande plundringsföretag att gå i konkurs pga ej senaste teknik samt tidsbrist för att första halvan av månaden går till att tjäna ihop det han stjäl.

Landet blir fattigare med deras plundring och förräderi (någon som undrar varför vi kan ha 2% ökad BNP i 40 år och det enda som har hänt är att TV-apparaterna blivit större. Vart tog resten vägen?) samt spär på avståndstagandet från grannen när han visar sig från sin uslaste sida.

Det här slingrar vi oss inte ur.