solens hetta gjorde henne ledsnare,
redan nedtyngd som hon var
likt ett uttröttat lastdjur.
de dagar hon kom ihåg
hur hon illa brukade lukta svett
och så skrämde bort kunderna.
på gatorna
inga lediga skuggor,
inget bad, ingen dusch,
ingen parfym som dolde svetten.
folket insåg
att det fortfarande var för dem
som den tanklöse mannen
med fruktat hår
blev allt smutsigare i solen
och sög musten ur deras dagar.
fläktande svalka kom till sist
och alla ville ha tjänster igen
av henne.
men trottoarens tyngd
bar bara två trötta fötter.