Gubben anar varma rävar i frusna bäcken

Gumman skrattar bakom fördragna fönster

De hänger ofta öronen på tork

De är av samma säd och snö

Gubben är mån om att bära både halsduk och kravatt

Gumman måste ha sålt chokladen och ätit upp slantarna

De har byggt sin bro från den andres ände

De har bränt både ett och annat luftslott

Gumman går som en älg i en blomsterbutik

Gubben går ingalunda, bara sträcker sig efter egen pipa

Där far ännu ingen gris på skridskor

Och det här är blott botten av kyrktornet

Gumman parkerar sig i gungstolen efter många oj och jo

Gubben har just rest sig, likt kortet som får huset att välta