


Sensommarlek
Du vet den där gången som jag sa att jag hade glömt När vi lämnade grusvägen för att du jagade mig och då måste jag ju springa
Och det låg en äng där Någon hade lagt en äng där och där växte blommor men jag minns inte vilken sort
Och först var gräset under mina fötter sedan under mina axlar höfter vader för jag tror att du hann ifatt mig kanske lät jag dig
Och jag fick gräsfläckar lite varstans och kvistar i håret men jag var visst vacker ändå för så sa du
Och det var egentligen lite för kyligt för bara armar bara ben och det låg fukt gömd i gräset och du fick jord på ena kinden men jag minns inte vilken kind Du frågade men jag bara skrattade och när du skulle få mig att sluta skratta smetade du ut det ännu mer och jag skrattade bara ännu mer
Och jag tror att någon gick förbi för du sa till mig att vara stilla men jag såg ingen
Och du la handen för mina ögon och vägrade ta bort den men du lät mig kika mellan dina fingrar så jag följde vägen med blicken medan du viskade i mitt öra att nog är det egentligen lite för varmt
Och din hand för mina ögon föll Och gräset slipade sina strån mot min bara hud och vi fick jord överallt båda två men vi var vackra ändå Och det var lek Och det var allvar Och på mina armar lämnade gräset ränder som inte varit där tidigare
Och vi letade oss tillbaka till vägen vi lämnat Och det var egentligen lite för kyligt för bara armar bara ben men vi bar värmen med oss och jag frös inte alls
den där gången du vet som jag sa att jag hade glömt
Fri vers
av
Zandra Flygh
Läst 1202 gånger och applåderad av 12 personer Publicerad 2010-05-25 01:41 ![]()
|
![]() ![]() ![]() Zandra Flygh |