Jag släppte taget, vad fanns det att kämpa för? Jag var fast...

När du visade vem du var, det monster du har gömt under din förklädnad. Under den charm som fängslade mig från första gången jag såg dig vandra i den tomma korridoren. Du hade ett leende som smittade av sig på alla, ett skratt som fick de mörkaste dagarna att ljusna och en kärlek som omfamnade de allra vilsnaste själar. Men sanningen var den att allt du gjorde var en falsk fasad från den du egentligen var. Från dina blodiga tankar suktandes efter någon som inte märkte dem ärr du bar. Som inte såg ditt inre och som var fast i den falskhet till charm du byggt upp. Men jag såg igenom varenda centimeter, varenda del av dina mörkaste tankar men tyvärr var det försent.

Vi träffades, vi pratade och vi delade de allra hemligaste tankar. Men det visade sig att du höll det mesta gömt. Vi sågs i mörka gränder, i skogens hemligaste hörn men du väntade tills du visste att jag var helt förlorade i dig, i ditt sätt att låtsas vara någon du inte var. Jag var aldrig rädd för dig tills nu... Vi sågs som vanligt i den del av skogen som vi kallade "vårat". Men jag såg att nått inte stämde, hans blick var alldeles svart. Jag stannade, backade långsamt bakåt men han började gå mot mig. Stegen blev snabbare och större och avståndet mellan oss mindre och mindre. Jag vände mig om och började springa men han var mig alldeles i hällarna och flåsade mig nu i nacken. Han fick tag om min midja och drog mig till sig. I hans ögon fanns en törst efter blod och han skulle göra allt för att få det han ville. Hans naglar var som klor som skar in i min hud, slet sönder mig bit efter bit utan minsta tecken på ånger i hans nu rödprickiga ansikte. Jag skrek för allt mina lungor orkade men ingen hörde mig förutom fåglarna som flydde från skogens alla skrymslen och vrån. Jag släppte taget, jag lät mig försvinna in i mörkret och låta hans törst efter mitt nu droppande blod som rann längst med gräset. Det sista jag såg innan mörkret omfamnade mig var hans korp svarta ögon som lyste av törst och iver.