Hösten är på väg Tidiga augustimorgnar när frosten börjar bita i kinderna Små nästan osynliga frostrosor i gräset när gryningen kommer Växer och brer ut sig ett täcke över marken Skapar frostmorgnar där saknaden efter sommaren ska bli minnen Ljungen är ståtlig där den sträcker ut sig Som böljande lila hav Skogen andas av löv och friskhet Snart ska den brinna i oranga färger och förvandlas till rost För att sen vissna och dö Sova under vintertäcke men ännu väntar varma dagar Brittsommar där solen strålar och man måste kasta av sig sina jackor,De som värmt på morgonen när kylan känts i märgen blir nu en börda Mörkret kommer tidigare Kvällen snabbare Allt krymper ihop för att sen vidgas i ett vitt snölandskap när snön kommer Så vilar allt för att återfödas

Sen, men först måste vi leva och andas i naturens nyckfullhet