Det är en regnig dag idag.
Jag sitter ledig, skriver dikter.
Jag är ju sällan ledig, jag,
på grund av vardagsdagens plikter
och allehanda slags besvär,
som annars stör en pensionär
med många mått och andra vikter.

Jag uppskattar en dag med regn
som ifrån himlen sakta silar.
Jag sitter torr i hemmets hägn,
då de som jobbar hastigt kilar
omkring i blötan utanför
mitt fönsterglas med misshumör
bland bussar och bland blanka bilar.

Det rapporteras sol igen
i morgon dag med vanlig hetta.
Då ledig står min stol, i den
jag här i dag nu diktar detta.
Då drömmer jag om än en dag,
då regnets svala välbehag
mig åter i min stol skall sätta.