istället för att göra sina sysslor klädde hon av sig
naken i skenet av elden, släppte ut håret och grät

vintern knäppte kallt i natten, luften knastrade
torrt mot det enda fönstret där frosten sprängde
mönster av gnistrande runor ju senare natten led



Elden stred hett för hennes rodnad som bleknade
allteftersom veden tröt och glöden falnade och dog

en rökstrimma ur skorstenen senare var hon borta