när dasset på gården inte riktigt höll
tätt för hennes allt mer extrema onani
drog hon till skogs och snart allt djupare

hon följde bäckar, dimmors vägar


raka vägen dit som lustens djupa rötter
dricker sig onyktra nog att dö för ett rus

Att simma som dess drottning med en
snorkel av snoppskinn i en solnedgång
som aldrig går ner i en ändlös orgasm