Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Oförändrad?

Så fulländat.
Att falla.
Fullkomligt.
Du hade en dold nyckelknippa.
Som ingen någonsin haft.
Bara du.
Du hade nycklar till alla mina lås..

Med din ödmjukhet och älskvärdhet tänder du mig.
På all plan.
Från noll till hundra och in i en evig tid.

Jag vill bara behandla dig väl.
Vill bära ditt hjärta med försiktig famn.

För du är så oerhört fin.
Förtjänar så mycket kärlek.

Jag vet inte om jag är värdig.
Men jag ska göra mitt bästa.

Jag ska aldrig någonsin lämna mitt oberoende.
Jag kommer att för all tid framåt prioritera min stabilitet.

Men det vet du redan.
Det visste du från första början..
Så jag vet att det inte är ett problem.
Eftersom att du är liksom jag.
Du har haft en på alla sätt lika skev relation som jag.
Du prioriterar hälsa i samma utsträckning som jag.
Du är mig jämlik.
Men i din skönhet kan jag likväl förundras.
För du är fantastisk.

Det är som en eld som fortsätter att brinna.
Trots begränsat med syre och ved.
Det brinner i mig.
En kamp mellan logik och vild passion.


Men jag kan vänta..
Jag kommer att vänta...
För jag har inget val.




Fri vers av Uråldrig
Läst 119 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2021-11-02 00:05



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Uråldrig
Uråldrig