En dag blir dikten blek och svag.
Jag lämnar fältet, slagen.
Vår seger blir vårt nederlag,
vår suck i andetagen.
Att logga ut på livets sajt
blir då vår ödesdigra fajt
den allra sista dagen.

I dag är dikten mjuk och röd
och strider för min mening.
I morgon är jag kanske död
och dikten en förstening.
Min dikt skall logga ut en dag,
och logga ut skall även jag,
för vi är i förening.

Vi sparas dock i himlens mapp,
som öppnas skall omsider.
När evigheten kommer kapp
vår timmes orosstrider,
skall vi få logga in igen
på sajterna i himmelen
och bliva bortom tider.