Att varje dag vakna upp och veta att något hemsk kommer att hända, men man vet inte vad.

Blir det
slag?
utfrysning?
elaka ord?

Ovissheten..

De värsta såren är inte alltid de yttre som med tiden efterlämnar några ärr, utan de inre som bara fortsätter blöda.

Jag skulle vilja ha en vän som orkar lyssna och väntar på svar.

Ett vittne som är redo att ta emot hela min berättelse.