Hans glädje var en liten fågel av glas. Fågeln lekte i frid bland minnen av de han älskade och stillsamt hoppade den från gren till gren. Men den lilla fågeln var ömtålig och när skuggan kom skakade dess mörka vrål trädet och fågeln föll med ett tyst kvittrande ner från sin gren och krossades mot marken nedan.