I mörkra dystra tankar, jag sitter i ensamhet.
Nattens mörker, ger inget sken.

Jag sitter, alena, i mörkrets hörn.
Det spelar ingen roll vad som detta gett ett törn.

Allt som mörkret är, är ett bakgrunds hum.
Mycket är undermedvetet och det är inte flum.

Men mörka tankar stannar.

Jag kan inget se?

Vad är det som är fel?

Vad är det jag egentligen, jag vill se?

Mörker som sluter omkring mig, ännu mer?

Skall jag frodas och utvecklas?

Skall jag misslyckas och häktas?
.(lång paus).

Mörkret till viss del har börjat skimra.
Det är inte lätt, att hitta min resa.
Steg, spring och hopp

Skärmens ljus ger mig hopp.

En vy det är, till kanske allt jag har?
Jag utforskar och ser
Ja, detta är inget jag ville se.

Det är miljoners tankar och lite mer.

Deras mörker är mer än mitt
Deras mönster är annat än mitt
Deras liv är inte mitt

Skall jag söka ljus på annan plats?

Skall jag söka hos vänner och fränder?

Men jag tror inget händer?

Dem vill stötta
Dem vill skänka
Dem är som om dem vore änglar

Men ljus är något som finns i din själ.
Det är något som du borde, ta hand om väl.

Ljus behöver frodas i många stycken.
Det är inget som du har, som en nyckel.

Genom hela ditt liv, är det ditt mål.
Långt ner i din själ du måste nå.
Allt som är svart och grått, du måste kasta bort.

Och när du är ljus inkarnerat, så sprid det till så många mera.

En hand, ett ljus, ett leande.
En kort kö, lång, av givmildhet.

En tanke till en kär, long gone.
En taskig handling, utan svordom någon gång.