Brännvin är ju alltings skuld
skylla kan man på det göra
krossar kärlek, älskog huld
om man ej på hjärtat höra
Om du tager dig en sup
dig en sup, dig en sup
sugs du ner i dödens djup

Brännvin in och själen ut
I frossa blir den männ\'skan vänd
Då kruset töms tar vettet slut
till Helvetet man hastigt sänds
Där så vill de plåga dig
plåga dig, plåga dig
Blott för att förnöja sig

Fly från fyllan, rädda dig!
Du kan ännu rädda själen!
Lyss nu noga, hör på mig:
efter vintern smälter tjälen
liksom förnuftet krypa fram
krypa fram, krypa fram
liksom skeppet, ut ur hamn

Detta rådet ger jag dig:
Akta dig för brännvinskruset
att den inte tömmer sig;
svälter ut dig ut ur huset
För när du sen grämer dig
grämer dig, grämer dig
skyll på flaskan, ej på mig.