Brokiga barn i så många former att de tar upp ett helt torg

De ruvar på hemligheter och har ett kall

Du vakar under mangoträdet och spottar fröskal på marken

En storhet ekar i ditt bröst

Hjärtat slår häftigt och trycker mot revbenen som nästan ger vika

Kroppen är ett vibrerande staccato

Du reser dig och kisar mot solen

Du skriver runor med hälarna där du går över gården

Du presenterar dig för världen och säger

Jag är ett törne i deras händer

Det finns så mycket smärta där